Det blev faktiskt bättre än jag trodde det skulle bli trots en hel del tårar, men vad vore livet utan tårar egentligen?
Sista dagarna ville man bara hem & träffa alla man saknade samtidigt som man inte ville att det skulle ta slut utan man ville stanna kvar där för alltid.
Imorgon är min enda lediga dag på sjukt lång tid känns det som & nästa vecka ska jag jobba varje dag så det blir verkligen till att sova ut nu & bara ladda batterierna.
Ibland känns det som att jag hela tiden står & vacklar på kanten. |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar