Satte mig & kollade igenom massa bilder från Taizé, böcker jag köpt där, alla vykort and so on.
Tankarna började självklart att snurra.
Hur kunde just jag ha den turen att få åka dit? 2 gånger?
Hur kunde just jag ha turen att hitta till ett sådant ställe?
Där kan man bara släppa allt. Verkligen allt. Och bara vara. Bara leva sitt liv. Utan att tänka på framtiden, utan att tänka på det förflutna. Man lever till hundra% i nuet.
Man lever tillsammans med människorna där, man lever tillsammans med Gud.
Alla ungdomar har något gemensamt - sökandet efter att komma närmre Gud.
Sedan finns det ju alltid de som är lite mindre smarta & gör annat och alla som varit där vet vad jag menar.
När jag jobbade förra veckan kom det fram en tysk familj till mig & skulle handla.
Mamman ser mitt Taizékors & frågar om jag varit där. Det visar sig att hon också varit i Taizé, förra året. Helt random folk på facebook har skrivit till mig för att de sett att jag har på mig korset på typ alla bilder, det är en så sjukt häftig känsla man får.
Bara att veta att det finns ett ställe som Taizé gör mig helt lugn & får all min oro att försvinna - för jag vet att jag när som helst kan åka dit.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar